Ja, ett lite annorlunda klipp den här veckan. :) Lägg märke till att det låter som om de börjar med att säga "jag har inge jobb".
Kommentera jättegärna och säg vad ni tycker!

När mörkret sänker sig
och tankarna vandrar
Du tänker på de Du vill glömma
eller minnas.
Tänd en lykta
och värm dina händer.
I mitt hjärta kommer
Du alltid att finnas.

Vad är livet till för?
Vad är meningen, med allt vi gör?
Allt dåligt vi känner och hör?
Allt är bara ska och bör?
Men tänk om själen är skör,
och man lider tills man dör...

Skriven av Louise, 12 år från Norrköping.
http://ungafakta.se/ungaberattare/?alster=11864

Se där en liten fågelunge.
Se där en hungrig katt.
Se där en galen pojke.

Fågeln provade vingarna för första gången.
Katten kämpade för överlevnad.

Pojkens mamma grät i dagar.

This is the world today, look out to see people pay.
I do not know but I've been told, the end of world might not be cold.

Sommaren står i ljuvlig blom,
hösten full av rikedom.
Vintern underbar, kanske lite dryg,
våren härlig, skör och blyg.
Året slutar, året tar vid,
vi lever alla i en underlig tid.

Blicken är ej, där den bör vara;
Fötterna ej på marken.
Kan man resa i tiden?
Svaret är nej.
Så varför, du så rara,
kan du inte bara vara.

Tankarna de flyger;
huller om buller.
Glosor och fakta att kunna;
Tider att passa.
Du hörde ej den stundande åskstormens muller.

En plötslig känsla;
du blir yr och kall.
Värmen strålar,
omvärlden förändras sakta;
Fåglar människor ek och tall.
Du faller ihop.
Det svartnar.

Du reser dig dock igen och skrattar.
Du är frisk som en kärna.
Vad jag reagerade dumt och fånigt, inser du snabbt.
Du är helt frisk och tindrar som en stjärna;
men skratta bör du gärna inte göra.

Förr var det koleran och pesten.
Nu, är det ångesten och stressen.

Skriven av Mattias Thernström Florin, 16 år från Bjärred. http://ungafakta.se/ungaberattare/?alster=11550

När världen går under,
mister all sin ork.
När solen slocknar,
stjärnorna faller.
Stannar Du?

Här är alltså förra veckans klipp. Det enda jag kunde hitta med video till var med spansk översättning, men hoppasd det duger. Jag älskar den här låten!

Den här skrev jag idag på svenskan.

Springer ut utan mössa,
solen strilar mellan gula löv.
En del faller, andra stannar.
Promenerar in i skog.
Vind ruskar varsamt om blöta tallbarr,
träden vaggar och mumlar sömniga ord.
Lysande, glödröda lingon,
matt gräs.
Böjer mig ner, plockar ett vått blad.
Marken, hal och lerig.
Slalom mellan pölar.
Plötsligt är himlen grå.
Molnen tornar upp sig över trädtopparna.
Fortsätter gå. Skogen tätnar.
Stanna. Gå hem.
Fortsätt.
Tar några steg till.
Vinden är inte längre försiktigt,
utan sliter i träden, som skriker.
Regnet slår mot mitt hår.
Det dränks.
Varför tog jag ingen mössa?
Hem igen, hem igen.
Rota i lådor.
Halsduk. Vantar.
Ingen mössa.
Och regnet smattrar mot taket,
vinden sliter i träden
och löven darrar innan de
faller mot den leriga marken.


NU KOMMER EN REDIGERAD VERSION ;)

Springer ut utan mössa,
solen strilar ner mellan gula löv.
Ljuset är varmt, men luften kall.
Promenerar in i skog.
Vinden ruskar varsamt om blöta tallbarr,
träden vaggar sig själva och mumlar sömniga ord.
Lysande lingon, glödande bland
mjuk mossa
matt gräs.
Böjer mig ner, plockar ett vått blad.
Marken, hal och lerig.
Slalom mellan pölar.
Plötsligt mörknar himlen,
molnan tätnar till ett grått täcke
som tornar upp sig över trädtopparna.
Hejdar mig, rycker sedan på axlarna.
Fortsätter gå. Men skogen tätnar.
Stanna. Gå hem.
Nej fortsätt.
Tar några steg till.
Vinden är inte längre försiktig,
den sliter hårdhänt tag i träden, som skriker.
Regnet dränker mitt hår,
som ett vattenfall av kalla dropar.
Varför tog jag ingen mössa?
Vänder snabbt hem igen.
Pressar mig mot vinden och skyndar in i trygghet.
Rotar i lådor.
Röd halsduk. Grå vantar.
Ingen mössa.
Och regnet det smattrar mot taket,
vinden sliter i träden
och löven darrar innan de
faller mot den leriga marken.



Vilken tyckte ni bäst om?

Läpparna små utav bär äro blå, bara jag slapp att så ensam här gå...

         Jag vet inte var Du är.
Hittar inte mig själv.
Världen förändras
     Vi växer upp.
 Olika vägar, olika håll.
Var ska man gå? Var ska man vänta in varandra?
Jag har gått vilse bland tankar,
är instängd.
    Bakom mina ögon, oro och en liten person.
Jag borde följa stigen som leder till Dig.
Om jag bara kunde hitta den.

När Du ser en stjärna falla, låt den falla och lyssna till tystnaden.
Låt tankarna sväva mot evigheten och minns de bortglömda.
De som aldrig sade något. Ingen frågade någonsin dom om dom sett en stjärna falla.
Sanningen? Minns de bortglömda och fråga de som aldrig säger något.
För varje stjärna tystnar ännu en människa.

Här är veckans klipp. Hoppas ni gillar det.

...mister ofta hela stycket. Som jag just gjorde. Jag hade lyckats få in Dagens ordspråk på bloggen, och ändrade färgen och storleken på texten till det. Men då försvann det istället D:
Jaja.

Hundra år av längtan
går så långsamt.
Flyttas längre bort.
Dröm.
Hägring.

Så var den äntligen klar då. Min poesiblogg. Det låter rätt bra tycker jag. Och jag gillar vekrligen namnet. Har en fin header till också, men antagligen kommer jag inte att kunna sätta in den xD

Här kommer jag alltså att skriva dikter av olika slag, ska fixa lite bra kategorier, och sätta in mer eller mindre "poetiska bilder." Ja. Vi får se hur det blir. Nu ska jag fixa lite :)

/H